BLOGG - musik & mellanrum

Vad jag gör, min syn på livet och saker jag gillar

Foto: Knut Capra Pedersen
Foto: Knut Capra Pedersen

Förra fredagen hade jag två timmars fotosession med Knut Capra Pedersen. Han är fotograf och bor i Gnesta. Jag gillar att anlita personer i mitt närområde. Det känns tryggt. Man kan få personliga referenser från människor runt ikring och resultatet av samarbetet känns oftast mer hjärtligt. Och fotografering handlar ju väldigt mycket om samarbete. Jisses vilka skumma fotograftyper jag mött genom åren...
 

Knut är dock allt annat än skum! Tydlig, engagerad och kreativ i stunden. Bra egenskaper för vem som helst men speciellt hos en fotograf. Vi flyttade fram tidpunkten för fotograferingen några dagar vilket visade sig vara ett smart drag. Ursprungsdagen onsdag bjöd snöglopp och på-nollan-väder, hua. Vi hamnade istället i väderleken växlande monlighet, +8-10 grader och lite svaga vindpustar. Jag fixade hela sessionen utan att behöva dra på mig tjockjackan en endaste gång, frös inte det minsta. Ull-underställ is da shit.
Vi förflyttade oss runt i Smedsta och testade olika bakgrunder och poser. Jag har samarbetat med flera fotografer här hemma förut och har mina älsklingsplatser. Det känns så fint. Jag arbetar mycket hemifrån och önskar att jag kan göra det ännu mer i framtiden. Så vad passar då bättre?
 
Foto: Knut Capra Pedersen
Foto: Knut Capra Pedersen

En liten sneakpeak på bild från dagen. 9 maj är det tänkt att min nya webbsida ska lanseras, skräckblandad förtjusning inför det. Jag jobbar just nu med att skriva nya texter. Involverar och trakasserar min familj och närmaste vännerna med frågor om typsnitt, färger, tekniska funktioner, användarvänlighet, uttryck, intryck, avtryck. Men. Det är så värt. Jag behöver och vill lägga ner min själ i detta för att min personlighet ska poppa fram. Försöker släppa tanken på att allt ska vara perfekt i ordning. Istället tänker jag att det är mitt skal jag bygger nu. Fyllningen kommer allt eftersom. Vill att min webb ska bli en levande digital plats att återvända till, upptäcka nya saker. Funderar på hur jag ska fira lanseringen den 9 maj - kanske med nån slags livesändning? Eller så är jag plakat efter att grejat järnet med att få det hela klart... :)
 

Nu är påsken igång, familjen är ledig och alla är friska. Väldigt fina påskharar har flyttat in hos mig och jag har ett spännande sånguppdrag om några dagar. En får kosta på sig att njuta lite. Vända nästippen mot solen en stund. Ta en extra kopp kaffe.
Tjing!
 

Idag firas World Voice Day. En dag för att uppmärksamma rösten, vårt viktigaste verktyg när det gäller kommunikation. Det anordnas olika typer av röstevenemang; föreläsningar, konserter, workshops etc. över hela världen. Jag har under många år varit engagerad vid tillställningar där jag sjungit, kulat och snickisnackat men i år har jag firat lite mer på mitt eget hörn.
 

Började min dag med att styra kosan mot Gryt för att repetera i kyrkan inför lördagnattens midnattsmässa som jag ska sjunga på. Den korta bilresan dit har alltid en slags magi över sig. Första gången jag upplevde det sörmländska landskapet och naturen på riktigt var nämligen på just den sträckan, bilvägen mellan Gnesta och Gryt. Snart 20 år sedan är det nu, jag var inbjuden att sjunga vid Kammarmusikfestivalen i Gryt och blev hämtad vid pendeltågsstationen i Gnesta. Tänkte att "här skulle jag kunna tänka mig att bo, påminner om Dalarna men ändå nära till stan...". När jag några år senare träffade en kille från Gnesta var saken biff! Nu kan jag inte tänka mig att bo någon annanstans. Och inte ha nån annan kille heller för den delen.
 

Vi, jag och Mari som är kantor i Daga församling, repade på musiken några timmar och pratade ihop oss om tågordningen på alla olika delar i mässan. Gryts kyrka är så fin och bra att sjunga i, lagom akustik, det blir inte "grötigt" som det lätt kan bli i större kyrkor. Jag ska bl a. premiär-sjunga a cappella i kyrkan med min loop-pedal. Kommer att spela in min själv under konserten och sedan lägga på sångstämmor så att jag blir som en hel vokalensemble. Jag har använt loop-pedal tidigare men då alltid tillsammans med instrument. Detta blir något annat. Mer avskalat.
 

Hade tänkt fotografera mer i kyrkan än vad jag gjorde men musiken fick all min uppmärksamhet, med rätta. Så underbart att hitta tillbaka och känna fokus och total närvaro i musiken igen. My favorite thing.
 
Etiketter: sång gnesta
Hallojs - fredag igen! Idag blir det boktips. Ni-na-na-na-ni-ni-na-na :) Men innan tipset kommer vill jag börja med att säga ett stort varmt tack till all respons jag fick på mitt förra inlägg, Om ett stämband - DEL 1 på Facebook och Instagram. Det betyder väldigt mycket att veta att det jag skriver om berör på olika sätt. Jag känner mig taggad till att fortsätta lägga tid på att formulera min historia, mina ord. TACK!

Jag försöker ha olika vinklar på det jag delar i mina kanaler även om det i grunden handlar om samma sak. Jag finns på denna hemsida/blogg, Facebook och Instagram. Vill du ha hela bilden av mig följer du mig på alla ställen. Inte svårare än så!
 

Denna bok fick jag skickad till mig av en vän för typ ett år sen. Hon tyckte jag behövde muntras upp och ja, det behövde jag. Och det blev jag! Önskar så att jag fått boken i min hand när jag var runt 20-strecket. Den hade varit flott att läsa då. Undrar hur jag hade tagit emot den? Men nu är nu och jag fick ut mycket av denna bok. Den sprudlar av livsglädje! En av upphovskvinnorna, Josefine Dahlberg, var med i mitt fredagstips förra veckan. Hon driver podden Monday mantra som jag berättade om. Här har hon slagit sig ihop med Vanja Wikström (som jag inte riktigt har koll på måste jag erkänna) och tillsammans har de skapat boken Livsstilsbibeln - så skapar du din drömvardag. Kort och gott så vill den inspirera till att drömma stort och framförallt våga ta tag i sina drömmar och förverkliga dem. Vanja och Josefine delar med sig av sina livsbagage, både misslyckanden och framgångar och hur de själva format sina liv så att de har en fungerande, meningsfull och härlig vardag. Boken är fylld av konkreta övningar som utmanar oss läsare till att reflektera över våra livssituationer och våga våga bryta nya marker.

Funderar du på vad du ska ge bort i stundande examens- eller studentpresent så är detta en given kandidat på listan tycker jag. Skaffa eller låna den själv på närmsta bibliotek. Läs, anteckna och skapa din egen livsstilsbibel. Så fint att bli inspirerad till att ta tag i sin vardag, ändra grejer man inte trivs med och boosta saker man gillar extra mycket. Vardagar är ju de dagar vi har allra mest av så det egentligen borde det vara självklart att vårda dem och göra det bästa av dem.

Nu går bloggen in i helgvila, nästa vecka kommer bl a lite ”behind the scenes” från fotosessionen jag snart kickar igång. Hoppas att solen hinner värma bort all frost först bara. Nu ska jag dra på mig ull-understället och piffa mig lite.
Ha en fin helg, tjing!
 
Etiketter: tips bjussa mera våga tack

Jag minns vad jag tänkte när jag tog denna bild.

"Om jag nånsin återvänder till något slags kreativt liv igen kommer jag antagligen vilja skriva eller sjunga något om hur jag känner mig i den här stunden. Jag behöver minnas. Jag tar en bild."

Nedbäddad i en sjukhussäng på Karoliska i Stockholm den 2 maj 2018. Iförd en urtvättad nattskjorta av märket Landstinget försöker jag fokusera på att andas för att syresätta min kropp. Det ligger fem andra personer på samma sal som jag, de pratar med varann och mumsar på kvällsfikat. Alla har de genomgått samma operation som jag. Ändå mår vi så olika. De har fått sina sköldkörtlar bortopererade, jag har halva min kvar eftersom ingreppet avbröts. Mitt vänstra stämband förlamandes under operationen. Den kloka kirurgen, väl införstådd i min rädsla för att drabbas av just stämbandsförlamning, tog inga risker utan avbröt operationen.

Jag har blivit satt på en medicin som ska boosta cellförnyelsen och förhoppningsvis påskynda läkningen av stämbandet. Medicinen sänker mitt blodtryck och gör mig illamående. Varje gång jag sväljer känns det som det sitter ett rakblad i halsen. Men det är inte det värsta. Det värsta är att jag känner hur min röst sviker mig när jag pratar, trots att all vårdpersonal vänligt påpekar att min röst låter så fin. Helt naturlig. Som vanligt. "Du kommer säkert att bli opererad imorgon igen" säger en sjuksköterska. Men jag känner ju min röst så väl och vet att så här ska det inte vara. Vetskapen om att jag kommer behöva gå igenom en till operation känns övermäktig. Försöker skjuta undan de tankarna, fokuserar på att andas.

Morgonen därpå är det dags för undersökning av mina stämband. En kamera skickas ner via näsan och jag får säga de obligatoriska "da da" och "ba ba". "Konstigt" tycker läkaren. "Din röst låter normal men jag ser ju att ditt vänstra stämband är helt stilla. Jag ska gå och hämta en kollega". Den nya läkaren konstaterar också att jag, stämbandsförlamning till trots, fonerar på ett sätt som gör att rösten fungerar.

Jag kommer tillbaka till avdelningen och möter kirurgen som berättar att operationen blir uppskjuten, mitt stämband behöver komma igång igen innan de kan slutföra vad de påbörjat. Jag känner hur jag faller nedåt, bakåt, en fullständig mental krasch. Orkar inte att ännu en gång vänta på något som ska hända men inte veta när det ska hända. Jag har redan levt i vakum i ett halvår. Kirurgen inser mitt dilemma och ger mig raskt ett nytt operationsdatum. "Vi siktar på 15 juni Karin", säger hen. "Och jag förstår att du är förtvivlad, det är jag med. Men vi kommer att fixa detta, du kommer bli bra".

Känner att jag behöver dela upp min storytelling om mitt ledsna stämband för det är jobbigt att skriva ner detta. Men värt och viktigt. För mig själv. Och förhoppningsvis för flera andra. Under mitt sjukår 2018 har jag stärkts, många gånger, av att höra olika människor berätta om svåra saker de upplevt. Hur de har varit långt nere under ytan. Hur de har tagit sig upp. Hur de har format sina liv igen. Hur det känns när livet återvänder.

Jag var inte speciellt glad under 2018. Absolut inte lycklig. För jag kunde inte sjunga. Men jag upptäckte att jag kände mening med livet ändå. Och det är mycket mer värt än att vara lycklig. För lycka kan omöjligt vara en konstant känsla, det ruset orkar man inte vara i under en längre period. Lyckan kommer och går. Att känna mening är något större. För mig handlar det om att känna att jag trivs med mig själv och att jag vill finnas till för andra människor. Kunna glädjas med andra och inspireras av andra. Hitta energi och påfyllnad i naturen. Lyssna till musik, bli berörd av olika slags konstformer. Orka förundras över små saker.

Min starkaste drivkraft är att jag alltid har ambitionen. Den kraften har varit min livlina genom allt tungt. När jag var som sjukast var jag i princip handligsförlamad till det mesta men någonstans inom mig fanns ambitionskänslan kvar. Jag samlade på ord, skrev ner dem, spelade in 5-sekunders tagningar med hummande ljud i telefonens röstmemo. Tänkte att jag spar detta till sen. Till och med när jag låg där i sjukhussängen och kände starkt att jag nog aldrig mer kommer kunna sjunga. Då fanns där en liten, liten ambition som pyrde på lägstanivå.
Jag tar en bild. Så jag kommer ihåg.
 

OM KARIN

Sångerska, musiker och pedagog. Mångfacetterad dalkulla med bopålarna nedslagna i myllan på den sörmländska landsbygden.

Jag började sjunga innan jag kunde prata och har aldrig slutat. Inom mig sjunger jag mest hela tiden. Jag sjunger själv och jag sjunger med andra. Jag har stått på scen sen tidiga tonåren och haft sång och musik som yrke i 20 år.

I bloggen delar jag med mig av mitt arbete som frilansande inom musikbranschen, förmedlar min syn på livet och sånt jag gillar.
I mitten av 2018 drabbades jag av stämbandsförlamning i samband med att min sjuka sköldkörtel (Graves sjukdom, hypertyreos) skulle opereras bort. Efter ett oväntat långt sjuk-break på över ett år tar jag nu nya tag. Känner mig mer inspirerad än någonsin förut!

            UTBILDNING

Kungliga Musikhögskolan 1998-2002
Musikerutbildning, sång
Institutionen för folkmusik

Kungliga Musikhögskolan 2002-2004
Pedagogisk påbyggnad, sång
Institutionen för folkmusik

      SKILLS & UPPDRAG

Sång
Kulning & lockrop
Fiol, autoharpa och piano
Körledare, dirigent
Sångpedagog & sångcoach
Musikkomposition & musikarrangering
Projektledare

Uppdrag i urval:
Turnéer i Europa, Asien, USA
Galor i Blå Hallen & Gyllene salen
Polarprisgalan, TV- och radio
Skivinspelningar

Följ mig på Instagram:

Följ mig på Facebook:

Senaste inläggen

Arkiv

Etiketter

Länkar